Obs! Sidan innehåller väldigt många bilder så det tar lång tid för den att "laddas upp"

Nisses minnessida

SvCh Tårpilens Tanner

20020803 - 20060427

Eddies fina avskedsord till sin älskade hund: 

TACK FÖR ALLT STÖD NÄR ALLT GICK ÅT HELVETE FÖRUT. 
DU FICK MIG ATT VILJA LEVA!
VI SES I VALHALL MIN ÄLSKADE HUND!

Ja det tragiska har skett att vi har fått lov att låta vår älskade Nisse somna in för att nu springa fritt i hundhimlen.

Som ett sätt att bearbeta detta så ska vi nu försöka återge den korta tid vi fick tillsammans med Nisse.

I slutet av sommaren 2002 satt Eddie och jag och tittade på hundsidor på Internet.

Eddie hade lite jobbigt i skolan så vi började då tänka att det nog var läge för oss att skaffa en hund igen b.l.a för att Eddie skulle få något mysigt sällskap när han inte var i skolan. Från början så sa inte Billy och jag något till Eddie om våra planer. Vi ville att vi skulle ha bestämt oss själva först vilket vi då gjorde en vacker dag.

Jag har ju alltid älskat cocker så det var dessa kennelsidor vi besökte mest. Eddie och jag tyckte att black&tan var en fin färg så då kollade vi upp var det fanns sådana valpar. Vi hittade då valpar på en kennel i Norrtäljetrakten. Utan att Eddie visste något så ringde jag dit och frågade om det fanns någon valp kvar och då fanns det 1 enda liten hanvalp till salu. Det visade sig att den precis var leveransklar så vi bestämde att åka dit samma kväll och köpa den. Alldeles för spontant egentligen, vi kollade aldrig upp kenneln, hade inte handlat hem varken mat, bädd eller koppel.

Billy och jag satt och pratade och bestämde att den skulle heta Nisse eftersom Eddie, Billy, min pappa och min svärfar heter/hette Nils. Så när allt var bestämt så ropade vi på Eddie och sa: Nu ska vi åka och köpa en Nisse!!! Va??? Nu??? Eddie stod där med stora ögon och gapade och såg ut som en fågelholk! Han hade svårt att fatta att detta var sant. Vi åkte då dit och kom sen hem med denna underbara lilla varelse! Bilderna togs när vi inte hade digitalkamera och vi har ingen scanner så jag har fotat av dom så kvaliteten är inte den bästa.

  

  

  

  

  

Ja Nisse var en otroligt gosig, snäll och duktig valp. Han tuggade aldrig sönder några saker för oss. Han har heller aldrig varit skällig inte ens som valp.

Jag jobbade väldigt lite då så det var inte mycket Nisse behövde vara själv hemma. För Eddies del var det jätteskönt att ha en glad hund som alltid tog emot och välkomnade honom när han kom hem från skolan. Vi har nu först efter Nisses död förstått hur mycket Nisse egentligen betytt för Eddie.

Här följer några blandade bilder efter valptiden som ger oss fina minnen på hur Nisse var som hund.

   

Nisse är utställd 25 gånger men det har aldrig varit hans grej. Här fick han sitt första HP. En mycket regning dag 1 maj 2003 i Enköping.

Nisses alla resultat från både utställningar och viltspår kan ni se HÄR>>

Han har fått flera BIR, BIM och BIG placeringar på inofficiella utställningar och på officiella har han fått några 1:or i alla fall och även blivit placerad i klassen.

Här är en bild från Nisses sista utställning. Det var på Uppsala Cockerklubbs årliga utställning i Vendel 2005.

Något som han gillade betydligt mycket mer än utställningar var viltspår! Det provade han på första gången när vi var på cockerläger 2003.

Han hade aldrig bråttom i spåren. Vi fick av flera kompisar och även domare höra att han var en filosof i spåret. 
Varför ska man skynda när det finns så mycket svampar och blommor att stanna och nosa på??

På morsdag 30 maj 2004 blev Nisse Svensk viltspårchampion!! Jag blev så glad så jag flög domaren om halsen mitt ute i skogen!!
Vilken morsdagspresent jag fick!!

År 2004 blev Nisse 2:a i Cockerklubbens tävling "Årets Viltspårcocker" År 2005 blev han 3:a i samma tävling.

Nisse gillade agility. Här är det lillhusse och han som tränar på cockerlägret.

Husse och Nisse provade också på detta roliga

Här är en av de finaste bilderna vi har på Nisse. Det är från vår husbilssemester 2003. Det är Kukkolaforsen låååångt upp i Sverige som syns i bakgrunden.

Med den här bilden kom Nisse 2:a i Cockerklubbens fototävling "Coolaste cockern"

Vi var mycket uppe i Dalarna på somrarna så Nisse fick ett eget halsband med dalahästar på

I december 2003 så fick Nisse en kompis för då köpte vi Tindra.
Han var jättesnäll mot henne inga problem alls med en till flockmedlem.

  

Men blev hon för jobbig så talade han om det för henne på rätt sätt.

Nisse hade långa fina öron så han fick stå ut med mycket riv och slit i dom.

Ja dom hade det bra och mysigt ihop dom två! Det har nu gått snart 4 veckor sen den hemska dagen.  
Tindra är fortfarande deppad och saknar honom jättemycket! Dom hade ju stor trygghet med varandra.

 

 

Det som nu gläder oss väldigt mycket är att Nisse fick 2 valpkullar. Den första fick han den 14 juli 2004 med Sausbergets Anemone.
Den kullen föddes på kennel Tigervargens. 2 av dessa 4 valpar bor i Uppsala så dom kommer vi att träffa mycket.
Det är jätteskoj även om det är jobbigt nu i början att se dom för de är så lika sin pappa.

 

Den andra kullen föddes 15 maj 2005 på kennel Sausberget. Mamman till valparna heter Sausbergets Azalea. Det blev också 4 stycken.

En av dom bor också i Uppsala så den valpen har jag träffat flera gånger också.Uppfödaren har en söt tik kvar som jag träffat några gånger på utställningar.

Ja nu gläds vi som sagt åt dessa avkommor och det är så skoj att få höra om deras framgångar både på utställningar och i viltspåren.

Söta Sausbergets Begonia "Stella" går viltspårkurs i Uppsala nu. Två av valparna i första kullen är redan viltspårchampions
Tigervargens Achelois "Fia" och Tigervargens Abaris "Lukas"

Jag har frågat veterinären massor av gånger om detta med Nisses knän är ärftligt men det är det inte utan sånt som tyvärr bara kan bli och det tycker vi känns skönt i alla fall.

En bild från en cockerpromenad i mars 2006 med Uppsala Cockerklubb där vi passade på att fota Nisse med 3 av sina 8 barn.

Fia, Nisse, Stella och Lukas

Nisse tyckte också jättemycket om att få leta "dummisar". Vi gick 2 jaktkurser med labbar och golden
han var jätteduktig. Tyckte också mycket om att hämta dom i vattnet för han älskade verkligen att bada.

    

 

Jaa jag skulle kunna sätt hit 1000 kort till för vi har massor och många många av bilderna ger så fina minnesbilder.
Men jag måste nog stoppa snart.

  

Ett till kommer här i alla fall, det är när Nisse var hos Karoline, kennel Honeywaters när Tindra löpte.
Då blev han så kär i Stella, visst är dom väl söta??

Alla hundar är ju speciella förstås men Nisse var mycket mer speciell än många andra i alla fall för oss.
Han var så lugn och cool på ett speciellt sätt. Han var otroligt snäll mot alla människor och alla djur.
Kl 16 varje vardag la han sig på översta trappsteget och stirrade på ytterdörren för att vänta på husse som kom från jobbet kl. 16.30.
Nu är det Tindra som ligger på hans plats och väntar på att Nisse ska komma tillbaka för hon ligger ofta där och tittar mot dörren fast vi är hemma.

Det är mycket svårt att förklara men ni som träffat Nisse förstår säkert vad vi menar.

Han fick inte många år hos oss. Här är en bild när han fyllde 3 år

Han blev bara 3 år 8 månader och 24 dagar, det är så fruktansvärt ledsamt att denna underbara hund inte fick ett långt och lyckligt liv här på jorden med oss.

Det var en tisdagkväll den 25 april 2006 som vi fick veta att Nisse var så mycket sämre i sina knän och att han trots operation i båda knäna inte skulle bli bra utan skulle fortfarande bara få gå i koppel resten av sitt långa liv. Vi beslutade då att han skulle få somna in för vi ansåg inte att han hade något värdigt liv framför sig. Det blev 2 fruktansvärt jobbiga dygn då vi tittade honom i ögonen, kände och pussade på hans sammetsnos och hela tiden visste att på torsdag så ska du få somna in för alltid. Det går inte att med ord beskriva hur jobbigt det var.

På onsdagen tog jag med mig båda hundarna till golfbanan där Nisse älskade att få springa lös. Nu hade han länge bara fått gå i koppel där så nu kände jag att en sista gång ska du få springa lös här och bara njuta, det är du värd innan du lämnar oss.
Jag gav honom Metacam i god tid innan och sen fick han springa lös hela tiden, en sista gång. Ja det var med tårar av både glädje och sorg som jag promenerade där 1 timme. Nisse verkligen njöt i fulla drag, han rusade fram av glädje för att slippa kopplet.

Jag hade kameran med för att försöka fånga upp sådant som Nisse verkligen tycker om. 

  

  

  

  

 Här är det allra, allra sista kortet på Nisse, blöt men lycklig efter promenaden!

Sen blev det då torsdag den 27 april och vi åkte iväg till Audell kl 11.00
Det var en svår men fin och lugn stund. Solen sken, fåglarna kvittrade och vårlök och små violer blommade utanför. Nisse fick somna in bak i bilen mellan sina 2 älskade hussar. Tindra och jag satt i gräset utanför så att Nisse kunde se oss hela tiden. När Nisses hjärta slutat slå så fick även Tindra gå fram och pussa på honom en sista gång.

Hur vi ska komma över detta vet jag inte, men samtidigt så vet jag ju att vi gör det mer eller mindre så småningom. 

Den som tagit detta hårdast är nog lillhusse Eddie. Nisse betydde allt för honom. Hur mycket har vi nog inte förstått förrän nu.

Jag skrev också en liten vers till Nisse på en gång efteråt

Ja tiden läker alla sår sägs det men det känns inte trovärdigt just nu. Det har snart gått 4 veckor och det är fruktansvärt jobbigt fortfarande och kommer nog att vara länge till. Men vi hoppas att vi mer och mer kan se tillbaka på alla fina minnen och inte bara vara ledsna!

Jag hade också tänkt att här på minnessidan göra i ordning för den fina dikten om regnbågsbron, men då fick jag den av en vän istället, tack!!

Den här fina dikten och bilden på ängelhunden fick jag av min vän Inger Olofsson som har den söta welshen Yatzy.
Inger skrev den 1988, kort efter att de fått tagit bort sin pudel.
Tack Inger!

Det är tyst i ett hus där ingen hund snarkar o snusar

Det är tyst i ett hus där ingen leker o busar

Det är tomt utan en hund att smeka

Det är tomt utan hundögon som titta och beveka

Så silkeslen don päls var.

Du gladde oss många år och dar.

Jag minns dig varje dag och stund.

Saknar en vän, en fin hund

 

Hela vår familj vill tacka ALLA som på olika sätt deltagit i vår sorg över att mista vår älskade Nisse.
Vi har fått blommor, mail, brev, telefonsamtal, fina kort och tavlor mm mm, 1000 TACK!!

Här får ni se dessa fina saker som vi fått

Tack Cia!

Tack Karro och Tobbe!

Tack Inger och Yatzy!

Tack Ankila och Rasmus

Tack alla vänner i Uppsala Cockerklubb!

Tack syster Bigge och Tommy!

Tack grannarna Ingrid, Uffe och Johan!

Tack snälla Inger!

Ha det nu så bra vår älskade Nisse med dina hundkompisar i hundhimlen!
 Tänk att du nu får springa lös på molnen och ha det bra och slippa ha ont!

Jag vet att du sitter däruppe och tittar på oss och håller tummarna för att vi ska få vara lyckliga!
Håll ut vår älskade hund, så småningom kommer vi till dig över regnbågsbron!


Vi glömmer dig ALDRIG vår älskade Nisse, vi vet att du aldrig kommer tillbaka till oss men vi kommer till dig!

Lillhusse Lillmatte

Husse Matte

Tindra

tillbaka till STARTSIDAN